Premiär

I dag har vi varit på bio minsann, första gången för Rio, hon va kanske lite för liten, maken fick ta ut henne efter en timma när popcornen va slut, men lite spännande tyckte hon nog att det va. Det va 3D dessutom, vilket gjorde Iggy lite konfunderad men han hade glasögonen på hela tiden och satt blickstilla så det får man väl kalla en hit.
När vi kom ut så hade det ÄNTLIGEN snöat lite till barnens stora glädje. Blev några snöbollar på vägen hem. Nu sussar de sött, förväntansfulla inför morgondagen när det bär av mot småland och julfirande med momo, mofa och morbror, födelsedagsfirande av  fina fröken L och nyårsfirande med älskade fam L och fam E. Det ser vi alla framemot!bild 1-1
bild 2-1
bild 3-1

God Jul

Till er alla från oss alla! Hoppas ni har en fin jul med många paket, mycket mat, vila, böcker, film och viktigast av allt tid att umgås, tillsammanstid är det jag önskar mest för julen!
Puss och Kram på erFullSizeRender7FullSizeRender8

Fish tacos

Sist på bollen som vanligt, har läst om det många gånger men liksom aldrig kommit mig för att göra det själv. Så i lördags va vi hembjudna till bästa fam A, de bjöd på denna läckerhet (snott bilden på nätet dock), det var så fantastiskt gott, länge sedan jag åt nåt så gott. Det här måste vi definitivt göra hemma, maken och jag kan inte sluta prata om det.
Fish och scallop tacos med mangosalsa och coleslaw, vårt nya alltså!
Tusen tack för en superkväll kära fam A!mahi-mango-tostadas-2

Julstök

Vi fortsätter i samma anda, nu har farbror Erik sladdat in, då blev det pepperkakshus bygge till barnens stora glädje. Vi laddar med andra ord för fullt för jul. Handlat mat, julklappar, kokat kola. Imorgon kommer farmor och farfar, sen ska skinkan griljeras, vörtbröd införskaffas, några julklappar till sen är vi redo. Ja makens lur ska sluta ringa också hoppas vi.
I fredags skulle Malin och jag få lite extra julkänsla hade vi tänkt och bokat Charlotte Perrellis show, va kanske det sämsta vi sett, va inte mycket till julshow tyvärr men men så kan det bli och vi hade iallafall en väldigt trevlig kväll bara vi, det händer inte för ofta.
Igår hade vi familjen Wikman, Anne och nytillskottet valpen Bonnie på pizzaafton, så trevligt att jag glömde fota. Hur härligt är det inte med vänner som känner en så väl, trots att man vi inte ses så ofta som vi skulle vilja så är det som att vi sågs igår när vi väl ses. Älskar er så, ni betyder så mycket för mig!bild 1bild 3bild 2bild 4

Att ta sig vatten över huvudet och att ha en kärleksfull mor

Jag är som ni kanske vet inte vidare varken intresserad av eller duktig på att laga mat, baka eller pyssla (julkort, inbjudningar och dukning undantaget), ska jag ändå göra något av det ska det liksom bli som jag tänkt mig om ni förstår vad jag menar. Jag ritar, målar kladdar gärna med barnen på deras sätt men ska jag göra nåt mer ”avancerat” vill jag helst göra det själv utan deras inblandning, dålig mor jag vet men så råkar det vara. Samtidigt vill jag att de ska få lite traditioner i sig och säga precis som jag kan göra, när jag var liten gjorde vi alltid si eller så, speciellt runt jul. Det är nåt fint jag bär med mig och gärna vill ge mina barn. Så då är det ju bara att ta tjuren vid hornen och börja, idag bakade vi därför pepparkakor. Herregud som jag svettades, kavlade kavlade kavlade åt den ena, hjälpte den andra att trycka ut och så bytte det. Bita sig i tungan när de för 5011 gången förstörde en uttryckt innan jag hann lägga den på plåten. Hela 15 pepparkakor fick vi ihop, goda faktiskt, de måste ätas med andakt som ni förstår.

Så idag kom ett mycket efterlängtat paket från Momo, min fina mamma hade fixat och slagit in små paket till deras kalendrar till de resterande dagarna fram till julafton. Vi hade en pixi kalender i Dubai (så himla bra), där fick de öppna en var varje dag så var den slut lagom tills vi åkte.
Iggy har klämt inne hos Viggo och Lydia och undrat om inte han kunde få en sån. Jag visste ju att den fastnat på posten och således va på väg men det förstår ju inte en fyra åring. Men nu är de alltså på plats så imorgon när de vaknar kommer de bli så glada. Tusen tack världens bästa mamma, du är så omtänksam.FullSizeRender1
FullSizeRender5
FullSizeRender2
FullSizeRender3
FullSizeRender4

Morgonstund har guld i mun

Nu är vi i Stockholm, skulle säga att vädret är helt perfekt nån minus grad, solen orkar sig över horisonten ett par timmar om dagen, frost på tak och gräs och så all ljus, dessa ljus, advent är den finaste tiden på hela året alla kategorier. Som vi eldar, spelar julmusik, kokar godis, promenerar, njuter, njuter, njuter. Iggy undrar vart snön är, varför det är så kallt och varför det är natt HELA tiden. Han vill helst va inne. Rio säger inte så mycket, är väl måttligt road av overallen men tar på den utan skrik, MEN hon förstår inte alls tidsomställningen, så det blir VÄLDIGT långa dagar. Hon vaknar mellan fyra och fem, superpigg, bara att gå upp. Så vid åtta är vi liksom redo att hitta på nåt, men vad gör man klockan åtta? Igår åkte vi och storhandlade, vi var ensamma på Coop kan jag meddela, mycket skönt.
Imorse drog maken vidare till Oslo, så nu ska jag försöka underhålla de här två några dagar innan han är tillbaka igen.
Så mysigt att va här!bild 1-2
bild 2-2
IMG_7624

 

Födelsedag, en björn och ett farväl

Vår lilla alldeles egna nobel prinsessa fyller två år idag, lilla pluttan så stor, så envis, så rolig, så ljuvlig, så glad, så gosig, vi älskar dig mer än du någonsin kan förstå..
En känslosam dag, för två år sedan låg jag nyförlöst med min lilla dotter på armen, hög på hormoner på BB och kollade nobelfesten, nu sitter jag i soffan och tittar, nobelfesten kommer ALLTID påminna om den fina dag du kom till oss.

Sista dagen på dagis och i skolan idag för våra barn då vi reser i helgen, Iggy hade dress up party och han va pappa björn från guldlock, en livsfarlig sådan..

När man bor utomlands långt från familjen behöver man hjälp av andra för att få vardagen att gå ihop. Under fem år har vi haft ”vår” Manju i familjen och för två år sedan lagom till Rio föddes kom även hans fru Umesha in i familjen. De är båda värda sin vikt i guld, underbara människor som hjälper oss så mycket, barnen älskar dem och ser dem som extra föräldrar, Iggy vill gärna lära sig deras språk (Lankesiska), frågar Manju vad allt heter på deras språk. Nu är det dock dags för dem att ta ett nytt steg i livet, de ska bli föräldrar, i slutet av Mars kommer deras lilla dotter, så idag har vi haft ett väldigt tårfyllt farväl. Manju kommer va kvar ett tag till men Umesha ”lämnade” oss idag. Tackolov förstår inte barnen de sa bara bye bye som de gör varje dag men att hon inte kommer tillbaka förstår de inte, jag grät som ett barn, herregud hon har ju hjälpt mig med och älskat det bästa jag har, mina barn! Maken va lite tårögd och den gravida Umesha kunde inte hålla tillbaka, så jag en ordentlig gråtfest som ni förstår. Jag är dem evigt tacksam och hoppas att vi får möjlighet att åka till Sri Lanka och träffa både Umesha och lilla bebisen såsmåningom! Vi kommer sakna henne så!
IMG_7588

IMG_7592
FullSizeRender91
FullSizeRender92

Vi har det bra

Vi har som bekant långledigt och maken är borta men vi gör det bästa av tiden, hittar på små utflykter, spelar spel, badar, vilar, bakar, lagar mat, bygger lego, ja sånt man gör när man är ledig helt enkelt.
Idag tog vi oss tom till stranden, fam Burlid är inte kända för att hänga på stranden direkt, ingen av oss vuxna är speciellt förtjusta i sand (märkligt att man bor i öknen då kan man tycka), visar sig att Rio inte heller är nåt stort fan av just sand, mycket gap och skrik, så va ju vågorna jätte läskiga dessutom.. Iggy älskar det såklart, skriker shark så halva stranden springer ur vattnet, så skrattar han så han håller på att kissa på sig medans  mamman skäms och ler urskuldande. Men jag måste faktiskt tillstå att det va fantastiskt härligt, vädret är PERFEKT nu (ok lite kallt i vattnet kanske), och ett par timmar i eftermiddagsolen är helt obetalbara, varför har vi varit så motvilliga tidigare? Det här kommer absolut bli vårt nya eftermiddagshäng på helgerna vare sig maken vill eller inte.. Blir nog en repris redan imorgon, då är han ju inte hemma men nästa fredag innan vi drar hem för julfirande får vi släpa med honom..
Bella och Anne-Christin va också med till barnens stora glädje, ja mammans också, roligt att prata med en vuxen mellan varven..IMG_7521
IMG_7523
IMG_7526
IMG_7529
IMG_7532

Julkort

Det här med julkort, jag älskar att skriva julkort, det är mitt sätt att kickstarta julen, när jag börjar med det kommer julstämningen automatiskt, jag tänder ljus, lyssnar på julmusik, tar ett glas vin eller glögg (om vi har vill säga), jag verkligen njuter av det, det har blivit lite av en hobby för mig (börjar redan på sommaren planera hur det ska se ut, sjukt jag vet). Jag har full förståelse att detta för många säkert bara är ännu ett stressmoment runt julen, ett nödvändigt ont eller kanske man helt struntar i det, skickar ett mail eller skänker pengar istället och det är ju inget fel i det, man får göra precis som man vill. Men för mig är det liksom en ritual, varje kort får en personlig hälsning och när jag skriver det tänker jag på den personen eller familjen, hur de mår, vad de gör, om de haft ett fint år etc, liksom ett litet årsbokslut över familj/vänträdet, fin stund tycker jag.
Tänker att den som får det blir glad, vem blir inte glad av att nån tänker på en, eller är det bara jag som känner så, jag har liksom nån föreställning av att när världen nu ser ut som den gör kan vi inte nog sprida lite glädje och kärlek runt oss även om julkortet ”bara” är till nära och kära, finns det väl ingen som blir arg när de får det? Eller? Man kanske blir irriterad på att det slösas på miljön och pengar att man kan skänka pengar till välgörenhet istället, ja men det ena utesluter ju inte det andra, jag vill skicka en hälsning till vänner och familj, de betyder så mycket för mig så det blir liksom ett litet sätt att visa det på, kanske blir det extra viktigt för mig som bor utomlands och inte har alla jag vill så nära, hursomhelst, för mig har nu julen officiellt börjat, julen som jag älskar så!
FullSizeRender90Naturligtvis kan jag inte visa årets upplaga, det är ju en ännu väl bevarad hemlighet…

Nationaldagsfirande

Oj som det firas här nere, bilar smyckas, hus pimpas, flaggor precis överallt, parader och ja allt man kan tänka sig. Skolor och dagis är inte sena att anamma detta, barnen ska kläs i nationaldräkt eller flaggans färger, lunch och snackboxar, ska gå i flaggans färger, de sjunger nationalsången och andra sånger som efter hundra upprepningar liksom fastnat i även min hjärna, There are seven emirates in the UAE, there are seven emirates in the UAE…. 
Nationaldagen är egentligen inte förrän imorgon den 44de i ordningen, det är naturligtvis en helgdag så barnen är lediga och har således redan firat. Nytt för i år är även Martyrs day som inföll igår, men eftersom det hade blivit ett himla varannan dag ledigt drog de helt enkelt ihop det till idag, imorgon och torsdag, en fem dagars långhelg veckan innan vi åker på jullov till Sverige. Ja då kan man liksom inte dra iväg på nåt kände vi, dessutom drar maken till Europa imorgon, för där har de ju inget långhelgande. Vi tre som blir kvar får göra det bästa av ledigheten och hitta på lite mysiga utflykter helt enkelt. Det blir toppen även om makens närvaro hade gjort det hela ännu bättre såklart!FullSizeRender25
IMG_7477