Nybliven 4 åring in da house

I onsdags va det äntligen dags för sonen att ramla över 4 årsstrecket, som han längtat, väntat, tjatat, funderat, undrat, äntligen blev det den 25 november, som för alltid kommer va en av de absolut viktigaste dagarna i mitt liv naturligtvis. Äskade älskade unge har nu firats ordentligt i dagarna två, i onsdags hade vi kalas på ett klätterställe för kompisarna och igår hade vi gemensamt party för både Iggy och Rio med storfamiljen. Vi har väldigt glada och lyckliga barn här, som har fullt upp med alla nya leksaker, herregud så bortskämda de blivit, tusen tack alla som uppvaktat, sms, mail, samtal, presenter, vi  är otroligt tacksamma över att ha er i vårt liv!IMG_7449
IMG_7448IMG_7409IMG_7455IMG_7457

Veckan som gått

Ja ni, vet inte hur många gånger jag skrivit det nu men veckorna verkligen bara flyger förbi, så är maken borta igen, då är jag fullständigt slut på kvällen, sista jag orkar är att blogga eller ens tänka ut nåt att blogga om, kanske dags för en paus igen för att hitta energin till det, får se.
Nåväl den här veckan har Rio varit hemma, hon är inte välkommen på dagis igen efter höstblåsorna förrän efter 10 dagar och ett läkarintyg, fattar ni hon måste ha med ett läkarintyg på att hon är frisk och inte smittar, herregud nu räcker det inte med att gå med dem till doktorn när de är sjuka, nu ska man även gå dit för att se om de blivit friska, man kan aldrig va nog så försiktig liksom.
Annars då, jo en hel del träning för barnen med Johan har det blivit, jag har fått ta det lugnt igen då osteopaten har gjort sitt med ryggen, vilket ledde till feberfrossa igår, då var det verkligen inte kul att va ensam med barnen vill jag lova, men jag vet att det först blir sämre sen mycket bättre så vi hoppas på att morgondagen bjuder på det.
Lillasyster är inne i nån härlig kansjälv period och ja då kan det ju gå lite hursomhelst.
Och jovisst, morsan han sno åt sig två timmar på ladiesnight med mammorna i Iggys klass, innan Johan drog ut på fotbollskväll och ja se man på, det fångade någon på bild utan att jag visste det.
Nu kör vi helg, maken kommer imorgon förmiddag hoppas vi!
Trevlig helg!FullSizeRender78
FullSizeRender79
FullSizeRender71
FullSizeRender77
IMG_7357

Race day

Uppladdningen har ju inte varit den bästa och med en vaken Rio hela natten pga höstblåsor gjorde kanske inte saken bättre, vaknade groggy vid 5, drog trots allt på löp kittet och gav oss iväg. Lite adrenalin påslag just innan start, 15 000 löpare i samma t-shirt precis nedanför världens högsta byggnad är ändå ganska mäktigt. Tyvärr gick starten 20 min sent typiskt Dubai style, så solen hann stiga ganska högt, värmen och solen störde mig ordentligt, trots att det va många löpare var det i stort sätt inga som hejade på, förutom vår egen hejarklack vid 6 km, barnen och maken, blev så glad när jag såg dem att jag ropade och höjde armarna i luften, skulle jag inte gjort, tog för mycket energi, midnattsloppet va så mycket enklare trots fler backar, det va framförallt svalt men också massor av folk som hejade på och det hände en massa saker, samma känsla som jag hade då infann sig aldrig. Tyckte faktiskt att det var en pina mer eller mindre hela vägen. Så hade jag som mål att komma in under timmen vilket drev på mig för hårt i början, det fick jag sota för på slutet kan jag säga, men trots alla dessa ”undanflykter” kom jag i mål, nära att kräkas efteråt kan jag säga, känslan va inte härlig som sist utan ALDRIG ALDRIG igen, nu blir det bara motionslöpning max 5 km hädanefter. Kanske ändrar jag mig kanske inte, men fortsätta springa kommer jag göra men kanske inga lopp, vi får se, när känslan lagt sig kanske jag ändrar mig man har ju en tendens att glömma snabbt. Tiden då, jo 1.02.47 blev det, midnattsloppet blev det 1.04.28 så lite putsning blev det trots allt men inte som jag tänkt. Nåväl, jag lever och kom i mål det får man va nöjd med, i början av veckan visste jag inte ens om jag kunde springa pga halsont. Tusen tack, Johan, Erik och Stephanie för pepp och trevligt sällskap! Och medaljer fick vi, Iggy trodde jag vunnit och har hela eftermiddagen (medans jag återhämtat mig på soffan) lekt race och vunnit min medalj massor av gånger. Men roligast på hela dagen va nog ändå att få träffa och hälsa på de poliser som hjälpt till under loppet.

Rio då, inte så pigg tyvärr urinvägsinfektion i kombination med höstblåsor är ingen bra kombination. Fötterna kliar, munnen gör väldigt ont, stackars lilla barn, hon är så himla trött men kan inte sova. Blir en jobbig natt men imorgon är det säkert bättre, jobbigt att se sin lilla ha det så jobbigt men det kunde varit SÅ mycket värre, det här går ju över, så försöker jag tänka.IMG_7301
IMG_7299
IMG_0964_Edit
IMG_7303
IMG_1005_Edit

Farsdag

Igår var det som bekant farsdag och för en gångskull fick jag förmånen att fira med min egen. Åt en super mysig lunch på ett favorit ställe innan vi drog vidare på äventyr. Så himla mysigt! Tack pappa för att du är den du är och för att just du är min pappa och barnens favorit mofa, du är HELT fantastisk, Love you! Så firade vi den andra favorit pappan i mitt liv, min make och våra barns underbara far, tack för att du finns och för att just du är pappa till våra ljuvliga ungar, bättre kan man inte önska sig!
Imorse hade alla plötsligt åkt, så huset blev väldigt tomt, tusen tack mamma och pappa för en toppen vecka, vet inte vad vi skulle göra utan er, ses snart igen!
Maken kommer tillbaka till helgen hoppas vi då det är dags för mitt lopp, tyvärr krånglar min hals lite men vi hoppas det är snabbt övergående, vill så gärna springa, även om inte träningen riktigt blivit vad jag tänkt mig så är jag taggad, håll tummarna för att jag inte blir sjuk. Nu Bron medans jag inväntar nästa efterlängtade besök, sent ikväll sladdar min racekompis in, min älskade lillebror!IMG_2491

En förmiddag i sandlådan

Vi hann även med en enligt mig vild förmiddag i öknen, herr och fru Z bjöd på lite för snabba svänga bland dynorna för herr och fru Bs smak, en mådde illa (jag) en va lite obekväm med körningen (maken), men det gick bra, ungarna och mofa tyckte det va toppen. Lekte bland dynorna, försökte mata icke hungriga kameler, drog, puttade och grävde loss de som körde fast, åt matsäck, såg en vild åsna med ett brutet ben, gaseller och väldigt många fallskärmshoppare. En mycket rolig upplevelse, vi är inte så bra på att utnyttja det som finns runt omkring oss, ändring på det nu! Igen, stort tack till Zs!
När vi kom hem hade momo fixat prinsesstårta så förskottsfirade vi de två som snart har födelsedag! Tusen tack världens bästa mamma och pappa! Ni är bara för bra!FullSizeRender19
FullSizeRender20
FullSizeRender21
FullSizeRender22

Ännu ett steg närmare

I fredags var vi hembjudna till Herr och Fru Z senior, och äntligen kunde jag testa det jag tjatat om typ ett år, nämligen att paddle boarda. Lite nervöst i början men det va ju hur lugnt som helst, det är ju inte direkt några stora vågor så vi gled fram fint, tog till och med lillskruttan på en liten tur sittandes på brädan när jag blivit lite varm i kläderna. Först en tur med maken sen en tur med pappsen (de paddlade dock själva). Tack för en toppen dag hela fam Z och speciellt tack Mia för fotograferandet.
Nu ska jag ringa surf coachen!FullSizeRender17
FullSizeRender18
FullSizeRender15

Finbesök

Mamma och pappa är på besök, så mysigt, maken är ju borta mest hela tiden som ni vet så sällskap är mycket uppskattat både från mitt och barnens håll. Nya skolan har vistas upp av en mycket stolt son, dagis, MOE, poolen, tennislektion, spelat spel, läst böcker och myst. Nu tar vi helg, maken är hemma och ikväll ska vi minsann gå på middag på tumanhand, det ser jag mycket framemot! Trevlig helg!
FullSizeRender74FullSizeRender12
FullSizeRender10

Sist på bollen

Ja de flesta har väl redan ätit sig mätta på Acaibäret och flytta fokus till någon ny superfrukt, men nu har jag upptäckt det lilla bäret och kanske framför allt acai bowl, haft förmånen att hänga en del med fru Z sista tiden, vi har gjort lite av varje, bland annat ätit en frukost som gav mig denna uppenbarelse. Så sjukt gott att jag nu kan gå och dregla över denna skål. Ska försöka mig på att göra det hemma som mellanmål, kan väl inte va så svårt tänker jag.
Så har vi firat Halloween, på ett mycket försynt sätt men med en väldigt söt häxa och en Batman, han fångades dock inte på bild.FullSizeRender72
FullSizeRender63