Nu är vi tillbaka i storstan och kör sista veckan innan värmare breddgrader, dagis och vardag väntar. Det är som alltid dubbla känslor, skönt att vara hela familjen igen, träffa vår härliga Dubai familj men oerhört jobbigt att lämna vårt älskade hus, härliga höst och kära vänner och familj.

Igår körde vi middag med några väldigt kära, super trevligt, så trevligt att det blev alldeles för sent, lite slitigt idag men det va det så värt. Tack kära ni för en fantastisk afton! Pojkarna va sjövilda tills de båda däckade i soffan. Idag har jag varit och röstat, ätit lunch med sonen och bror medans dottern fick gå på promenad med min faster, hämtat några efterlängtade paket, fikat hos fam E, tvättat och nu landat i soffan efter en pizza.
Roppanson har börjat utöva yoga i sömnen, hur tusan kan man somna så??

I eftermiddag fick vi ett mycket efterlängtat besök. Min fina fina vän Helena tog äldsta dottern Svea och körde hela vägen till Växjö. Det är 2 år och 2 barn sen vi sågs sist, ändå känns det som det va igår, det är en härlig känsla tycker jag. Hennes minsting Hillevi fick tyvärr feber och kunde inte följa med, Rio är ju inte heller riktigt i form så hon stannade hemma med mormor och morfar medans vi rastade två galet glada snart 3 åringar först i Strandbjörket sen på Växjös gator och torg efter depå stopp på McD (där de prompt skulle sitta vid eget bord, där satt de faktiskt någorlunda fint och åt medan vi satt vid bordet bredvid och avhandlade allt som måste avhandlas när man inte ses så ofta.). De där två fann varandra direkt, lika galna, hoppade i alla vattenpölar, till deras stora glädje hade någon hällt diskmedel i en fontän så skummet yrde, hysteriskt roligt, körde show på scen, jagade och kramade varandra om vartannat, sprang hoppade, ramlade och skrattade hela tiden. Hur glad blir man inte av att se sina ungar så lyckliga. Utmattade somnade han 10 min efter de lämnat. Tusen tusen tack bästa ni för att ni tog er tid att komma hela vägen till oss. Nu tar det inte 2 år till nästa gång. Har en känsla av att någon kommer tjata hål i huvudet på mig om Svea, Svea Svea..

Ord är överflödiga, Iggy är såååå nöjd när han får vara med mormor och morfar. De leker och leker helt outtröttligt, busar, spelar spel, äter glass, myser, läser, sover ihop, ja allt. Idag när jag sa, Iggy är mammas pojke, du ska bo hos mamma hela livet, fick jag till svar, nej momos pojke, ska bo hos momo och mofa, jaha ja. Skönt att det är så trots att vi inte ses super ofta.

Har i år lovat mig själv att inte köpa en enda stickad tröja, hur frestad jag än blir (det rinner ur mungipan nu kan jag lova), men jag har så det räcker och blir över och helt ärligt så använder jag det ytterst sällan, tyvärr. Men det ena utesluter ju inte det andra, så ett par nya jeans, t-shirt och en skjorta, det har jag minsann investerat i här nere i Småland (har beställt lite på nätet också men det får ni se när vi är tillbaka och det är uthämtat). Barnen har fått i stort sätt helt nya garderober, de växer ju så det knackar de där små. Kom idag på att även en overall måste införskaffas, vi ska hem över jul i år, Rio kan ha den Iggy hade för två år sedan men Iggy har ingen och han måste ju kunna gå ut. Den måste köpas nu, för vid jul lär ju allt va slut. Tur att barnen är födda samma tid på året, så de kan ärva rätt ”säsongskläder” om ni fattar vad jag menar.

Kommit ur radioskuggan, lämnat landet för lite Växjöstadsliv innan vi drar tillbaka till storstan. Vi har haft det så mysigt, fiskat (fick två mörtar på fyra maskar, bra utdelning ändå och ja vi slängde tillbaka dem såklart), kört traktor i all oändlighet, lekt massor, vattnat blommor i regnet och jag har fått en Hanna förmiddag med både massage och ansiktsbehandling, 5km promenad varje dag med sommarpratare i lurarna (HUR mysigt är det inte när man kommer tillbaka efter en PW och möts av ett litet blont troll som kommer springande glatt ropande, MAMMA!!!), hälsat på fam L, mormor Irma (och alla hennes djur, katter, hundar, getter, kor, hönor och ja isbjörnar faktiskt), farmor Greta, lekt med Folke och Linda och shoppat och fikat lite naturligtvis.
Tusen tusen tack mamma och pappa, som hjälper mig på ett helt otroligt sätt, hade aldrig klarat min ”ensamståendeveckor” utan er!
Nu har de små liven blivit tokförkylda, Iggy är ju van och jag har redan satt in hans astmamedicin, Rio är inte så van, så vi får väl se hur mycket vi får sova i natt, verkar inte så lovande så här långt.

Jag har ett starkt behov av att göra ”vuxengrejer” efter att barnen har somnat när jag är ensam med dem. Få lite egen tid eller vad man ska säga, tid att tänka klart en tanke, läsa, ta ett glas vin, äta utan att någon drar i eller spyr på mig, ja alla som har barn förstår. Så jag bestämde att jag och bror skulle laga god mat och dricka ett glas gott vin när de små somnat. Till historien hör att ingen av oss är vidare bra på att laga mat (vi har nämligen alltid haft en mor som är grym på det), min make är superduktig så när vi alla ses är det oftast han som lagar. MEN nu är ingen av dem här, så vi var tvungna att klara oss själva. Igår lusläste vi kokböcker och bestämde oss för att köra en boeuf bourguignon och en fisksoppa. Kanske inte de mest avancerade maträtterna, men ändå, vi är ju nybörjare tänk på det. Så hur blev det då? Om jag får säga det själv: KANON!

En annan sak, hur avkopplande är det inte att i lugn och ro få stå och hacka morötter, tankarna svävar fritt, lite musik i bakgrunden, underbart kök… Ska nog fortsätta stå för matlagningen, i alla fall på helgerna, när tiden finns.

Vinet till dagens fisksoppa, kan va det godaste som finns, Montrachet, glöm aldrig det. (Glömde tyvärr fota gårdagens boeuf)

Momo och mofa har som sagt varit här, underbara dagar med mycket hjälp som vi är så tacksamma för, tusen tack! Maken drog i söndags och inte ett öga var torrt (som vanligt), 3 veckor är en lång tid, lite för lång faktiskt, jag känner mig verkligen halv när han inte är nära. Tur att jag har min bror, bästa grannarna, vänner och föräldrar som håller mig sällskap och hjälper mig med barnen annars hade jag nog redan suttit på ett plan till Dubai. Men vi har det bättre här, framförallt barnen, vi kan gå ut och hitta på saker, i Dubban är det inomhus säsong ett par månader till.
Vi smet ut på middag i fredags, MYCKET trevligt, jag och bror har haft en shopping dag på stan, vi har planterat, fixat kristallkronan, klippt liten (försökt spara ut hans lugg hela sommaren då alla tror att han är en tjej, men vi gav upp, han såg ju inget pojk stackarn och jag vägrar klippa det kort än så länge), lekt massor och ja bara hängt.
På fredag tar jag och barnen flyget ner till Småland för en vecka till med momo och mofa, innan vi kör sista veckan i Sthlm.
Några har frågat efter bilder på köket och övriga huset, det kommer men jag vill inte ta mobilbilder det ger inte rättvisa åt framförallt köket, håll ut..

Lilla loppan, växer så det knakar, älskar mat och älskar när hon får va med och det är full fart runt omkring henne. Världens gladaste unge, jag kan på riktigt säga att jag bara hört henne skrika en handfull gånger (lite mer på sista tiden när hon ramlar och slår sig iofs), flinar mest hela tiden, skrattar så hon kiknar åt sin brorsa, ja hon är helt enkelt nöjd med livet. Nu har hon slutat åla och börjat krypa, resa sig är det senaste och absolut roligaste, tänk vad många roliga ställen det finns att dra sig upp mot.
Maken har åkt till Dubai, när han kommer tillbaka om 3 veckor kommer han inte känna igen sin dotter om det fortsätter i detta tempo.

Iggy verkligen älskar denna lekpark, springer runt som en ko på kosläpp, den är tom lite kul för vuxna, den är liksom inte som andra lekparker utan lite mer genomtänkt och annorlunda, rekommenderas om ni har vägarna förbi. Nu när momo och mofa varit här så vi kunnat låna deras bil har jag tagit Iggy och smitit dit både en och två gånger medans Rio sovit hemma med mormor, mycket uppskattat.

Nu har momo och mofa äntligen sladdat in, som vi har väntat. Med sig hade de inte mindre än 20 helt nyfiskade kräftor, Iggy och Viggo tyckte det va mycket spännande, Iggy älskar plötsligt kräftor, vi får väl se när det väl är dags att äta dem imorgon..
Ikväll är det dags för päronen att svinga sina lurviga nämligen, sista rycket innan maken åker tillbaka till Dubai på söndag, då är sommaren ”över” även om jag och barnen stannar några veckor till.