Pirat, igen

I morse va det dags för avslutnings konsert på dagis, tema, pirat, såklart. Sjukt imponerad av hur förskolelärare orkar, herregud den ljudnivån, hela dagarna, varje dag, jissus jag va slut efter en halvtimme. Det måste ju medges att se de där små liven uppträda, en del gråter en del stirrar bara med stora ögon, nån sjunger för full hals en tredje dansar, det är ju underbart underhållande, det är så att säga inte händelse fattigt även om kanske inte sången är den absolut bästa. Dagens höjdpunkt, fågeldansen.

ImageImageImageImage

40 års firande

Min vän Astri fyller 40 på söndag, hon hade fest för ett par månader sedan som vi tyvärr inte kunde gå på så igår slog vi på stort och firade med en 7! timmars lunch. Supermyisgt, tror jag ska ta ”ledigt” en fredag varannan månad eller så, göra något med några vänninor eller kanske själv tom, det är viktigt att ladda batterierna i bland. Efter den väldigt långa lunchen, slöt vi upp med ett annat lunchgäng som firat en annan 40 åring, så fortsatte kvällen en bra stund till med sång, smörgåstårta och fågeldans. Tack alla för en super dag och kväll, det får vi göra om.

Jag älskar verkligen den här jumpsuiten, tar varje tillfälle till att använda den.

ImageImageImage

Liten sjukling

Då var det dags igen, litens förkylning försvann men kom tillbaka i form av hög feber (de ringde från dagis efter ett par timmar idag), tog honom direkt till doktorn eftersom han klagade på att det gjorde ont i halsen. Mycket riktigt hade viruset blivit bakterie (eller hur det nu går till) och en elak halsfluss huserade i hans lilla hals. Antibiotika och brufen så ska det nog bli bra, verkar inte vara så illa för det har slunkit ner både glass, några bilar och pizza som han fixat själv. Nu hoppas vi bara att han inte smittat den lilla donnan i familjen för imorgon ska morsan ut på äventyr och då är det inge kul om hon också är dålig.

ImageImageImageImage

Genrep

Morgonen började med bebisfrukost här hemma (glömde fota), min norska kompis Malin har varit snäll och bjudit in mig i deras norsk/svenska ”mammagrupp”, idag var det min tur att bjuda hem, mycket trevligt.
Hämta liten på dagis hem och sova, alltid spännande att se om man får båda att sova samtidigt, idag gick det sådär, låt oss sägas här, jag har världens starkaste rullaövermattkantmuskler, båda har somnat på det viset. Med tanke på hur många timmar jag lagt på det borde jag vara smal som en pinne men icke (kan ha nåt med den påsen polly jag tycker jag är värd varje kväll).
När liten vaknar drar vi till poolen och badar med Bella eller Isa-Bella som Iggy numer säger.
Hem och äta middag och det är väl egentligen här genrepet börjar, maken kommer inte hem (han har alltså inte försvunnit utan är på jobbmiddag), jag är själv hela dagen OCH kvällen, det är ju så skönt när maken kommer hem och hjälper till vid läggning. (missförstå mig rätt det är inte synd om mig på nåt sätt för jag har en massa hjälp men maken är ju ändå maken). Det börjar bra Mini är pigg och sitter snällt i sin stol när jag och liten äter, när jag sedan ska fixa flaska till henne brister det lite och hon blir galen av både hunger och trötthet. Vattenkokaren som i vanliga fall är blixtsnabb känns väääldigt långsam medans hon skriker och skriker i sin vagn (ungefär här börjar jag få panik över att jag snart kommer vara ensam med båda hela dagarna och nätterna i tre veckor, herregud hur ska det gå, mamma jag stannar nog alla tre veckorna), när jag svettig kommer ut i vardagsrummet hänger liten på vagnen och säger mummy is coming, mummy is coming io. Just där och då stannar mitt hjärta av kärlek, herregud de där två små älskade ungarna kommer ta hand om varandra vad som än händer. Ögonen fylls av tårar och de där ensamveckorna känns plötsligt väldigt enkla, vi hjälps ju åt liksom, alla på sitt sätt. (Att han 10 min tidigare slagit henne i huvudet med sen dagisgjorda pirathatt är som bortblåst), han älskar verkligen sin syster, helt fantastisk känsla.
Läggningen går sisådär men bara tanken av det som utspelades tidigare känns allt som en dans, cheezy I know men alla som har barn förstår vad jag menar.

Liten har inte fastnat på bild idag bara den där glamour drottningen och ja, mamman.
Nu film i soffan, jag väljer!

ImageImage

Det är här jag hänger

Med den här, en massa andra intressanta hjälpmedel och tre sköna donnor. Jag har nämligen bestämt att efter den här graviditeten göra allting rätt och vara snäll mot min kropp, ta tag i och få bort allt det onda i kroppen. Så nu träffar jag en osteopat, massör och sjukgymnast minst två gånger i veckan. På inrådan från doktorn måste core muskler (och typ alla andra muskler) byggas upp ordentligt innan jag ta i tu med den ”hårda” träningen så som tex löpning eller paddelboarding (som jag är extremt sugen på). Jag är stel och öm i stort sätt i hela ryggen, höfter och axlar MEN de gör ett fantastiskt jobb och jag är redan på rätt väg även om det nog tyvärr är rätt långt kvar till formen jag vill va i, skam den som ger sig och de har alla tre gett sig tusan på att jag ska vara så stark som möjligt när vi åker till Sverige om typ 4 veckor. Tack för det!

Image

Helgen som gick

Alldeles för fort men mysig va den trots att båda barnen är lite små förkylda och därmed sover lite sisådär och därför är lite gnälliga.
Fredag va en lugn hemma dag, lite vänner och kom och gick, eftermiddagen spenderades med grill hos danska vänner. Lördagmorgon åt vi hotellfrukost med fam Z, en hotellfrukost som var mycket god men som vi efter vi var klara insåg inte va på det stället vi trodde, nåväl då får vi helt enkelt göra om det nästa vecka. Åkte vidare hem till Z till Iggys stora glädje åkte Eddie med oss, där spenderade vi hela dagen tillsammans, dörren står alltid öppen hos denna underbara familj så himla tacksam för att de finns här och är så nära vår familj och våra barn, a home away from home skulle man kunna säga. Iggy känner sig precis som hemma, går och öppnar skåp, äter och dricker vad han kommer över. Efter en hel del sång (män och barn), goda mat (2ggr), äppelkaka, kaffe och ett och annat glas bubbel landade vi i soffan hemma med två sovande barn och lets dance på tv, tyvärr vann ju inte en av mina stora idoler, grymt underhållande ändå.
Nu är veckan igång och jag ska sticka iväg till ett ställe där jag spenderar väldigt mycket tid just nu..

ImageImageImageImage

This kind of day

Har ni märkt att jag transformerats till Victoria Silvstedt, nu menar jag inte utseendemässigt (har liksom inte i hemlighet gått och opererat brösten och blonderat håret, det hade varit väldigt otippat), nej utan att jag allt som oftast drar till med några ord engelska mitt i svenskan (gör iofs tvärtom också, slänger in lite svenska när jag pratar engelska). Oehört irriterande vana, men jag märker att vissa ord inte finns på svenska eller att de gör sig bättre på engelska, då blir det lätt så hur töntigt det än låter, trodde aldrig att jag skulle bli en ”sån” men det är lättare sagt en gjort att undvika (men för Iggys svenskas skull borde jag verkligen skärpa till mig OCH sluta böja de engelska orden med svensk ändelse ex ducken, caren, ja ni fattar). Nåväl ni står väl ut iallafall.
Rio har fått ärva sin brors senaste förkylning (är inte så nöjd över det, känner om hon har feber ungefär var 4 sekund, undrar varför jag är så rädd för feber, tror typ att de ska dö om de får feber, måste jobba med det) och det verkar vara tänder på g för det rinner floder ur munnen på henne och gnager på allt, så hon är lite gnällig, vill ha uppmärksamhet hela tiden, är sådär halvnöjd hela tiden. Men vad gör väl det, vi har inget annat på agendan idag så vi kan lika gärna mysa i soffan, öva på att sitta, rulla(åt höger går bra men inte vänster än), skrika och pussas (hålla koll på allmäntillståndet, hysterisk är mitt mellannamn). Så är det ju sista dagen innan helgen, jihhuu!

ImageImageImageImageImage

Välkommen värmen

Nu är det här igen, termometern ligger stabilt runt 39 grader dagtid och en 28-29 nattetid, härligt, mitt humör är på topp jag som älskar värmen. Eftermiddagarna går som bekant åt till att hänga med min lille son (och dotter såklart men hon får mest tid när han är på dagis), att underhålla en duracellkanin på speed är inte alltid det lättaste speciellt inte när man inte kan gå ut och köra intervall träning med honom, söndagar har vi sång, onsdagar balett och torsdagar träffas vi i vår lilla skandinaviska lekgrupp, kvar har vi måndagar och tisdagar då han och jag brukar gå och bada, tyvärr har han åkt på en sjuhelsikes förkylning (tro inte att den dämpar energin) så just bada känns lite onödigt, därför fick det idag bli lekland, inte det roligaste man kan sysselsätta sig med men idag var vi i stort sätt ensamma så han röjde runt med jag, hör och häpna bläddrade i en tidning (i vanliga fall måste jag hålla koll på att han inte hugger eller knuffar någon).
När maken kommit hem och vi har ätit runt 18 tiden och temperaturen är mindre fruktansvärd så tar vi Rio i björnen (hon behöver ju också se nåt annat, känna lite bris i ansiktet, hon älskar det) och sonen på scooter för en sista vallning innan det är dags för nattning, mysig familjetid som avslutning på dagen, en ny tradition.
Sommartid är även papegojtid, de är grymt bra kamouflerade men de bor i ett träd utanför vårt sovrum, ser ni den gröna rackar med stjärtfjädrarna i luften, de gör att man verkligen känner att man bor utomlands, älskart, så exotiskt!

ImageImageImageImage

En epok är över

Då var det slut, tomt, fabriken har slagit igen för den här gången (hoppas fortfarande att jag kan övertala maken till att försöka en gång till eller det är iallafall vad jag intalar mig just nu), det är amningen jag pratar om naturligtvis. 5 månader blev det, känns både vemodigt och lite skönt. Vemodigt för blir det inte fler barn så är det ju liksom redan över, for life, inte för att jag älskar att amma men ändå, nån form av instinkt kan jag tro, och för att hon redan är så stor, att det gått så fort, (hade tänkt sluta när hon blev 6 månader). Skönt för att det varit en kamp sista tiden, mycket tid har lagts på det där, tid som jag faktiskt hellre lägger på att leka och umgås med mina barn. Rio har velat ha mer mat en jag hunnit producera helt enkelt och att försöka få ett vrålhungrigt barn att förstå (dessutom bara 4 månader, förstår inte jättemycket av det man säger till henne än, inte ens 2 åringen förstår vad jag säger ju) ”ligg där och sug lilla gumman så kommer det mer mjölk, då producerar mamma mer förstår du, kroppen funkar så nämligen, bara sug på lilla vän det kommer till nästa mål annars”, eh skulle inte tro det va. Så då fick hon flaska också, jag satt och pumpade efter istället för att få fart på det men så kände jag, vad håller jag på med ungen har fått min mjölk i 5 månader det va vad vi fick till då är vi nöjda med det nu blir det flaska, största anledningen till att jag fortsatte är för att jag är lat, det är ju betydligt enklare framförallt på natten att hala fram bröstet än att gå ner och koka en flaska (hon tar bara ljummen och vi äger ingen micro), likaså om man är ute på grejer men nu gick det som sagt inte längre, inget att hänga läpp över.

Ska inte ge mig in i den där amningsdebatten som jag faktiskt tycker är extremt löjlig, men är man mogen nog att skaffa barn tror jag nog att man som mamma kan avgöra vad som är bäst för både sitt barn och en själv. Det finns massor av olika anledningar till att man inte kan eller vill amma men jag tror att de flesta som inte kan känner en sorg och säkert skam över det. (Det finns naturligtvis en lite klick som inte vill av fel anledning men helt ärligt så tror jag att de är få.) Att pressa dessa kvinnor är ren mobbing, de om någon behöver stöd inga pekpinnar, tror som jag sagt att instinkten att amma är så stark, så för dem som inte fixar det blir det väldigt jobbigt. Inte nog med att de inte är ”kvinna nog” att amma sitt barn så ska man försvara och förklara sina val och beslut, fy farao. Tar man beslutet att inte amma eller sluta tidigare än vad som är ”bäst” gör man det för att man måste, jag är övertygad om att 99% av alla mammor är kapabla till att själva avgöra vad som är bäst, happy mum happy baby, det är min fasta övertygelse. 
Det finns säkert en massa forskning etc som jag inte har en aning om men det är så här jag känner spontant när jag ser på mig själv och de jag har runt mig.

Image
F
inaste gullunge som njuter av sin flaska